Fejsbuck.
Igår annonserade jag på facebook att jag heter Fia. Eller snarare Fia heter jag. Jag menar det heter min blogg med. Men det var ingen som förstod mitt kryptiska meddelande. Men jag fick många hej tillbaka. Trevligt!
Men jag fortsätter skriva så får vi se om någo hittar in. Hade glömt att jag gillar att skriva min väldigt djupa inlägg. Det är skönt att skriva och roligt om någon orkar läsa.
Idag är jag fromm som ett lamm. Haft två nätter med väldigt lite sömn. Jag fungerar ju inte riktigt då. Men i natt var jag mig själv igen. En annan talang är ju att jag är fantastisk på att sova. Tidigt och i princip var som helst. Ge mig ett golv bara så sover jag. Men dessa mardrömsnätter har inte varit som sådan. Jag har gått runt som en zombie på dagarna och försökt hålla ögonen öppna. Men när jag försökt sova så har inte inte gått. Illa. Hur håller sig folk med barn vid liv? Hur kan kroppen fungera efter tre timmars sömn tre månader i sträck. Jag önskar mig ungar som sover på nätterna, inga problem va?
Lite kaffe och frukost på detta så är jag tebax. Laddar inför att jobba i butik. En sån v ä l d i g t l å n g s a m butik med typ inga kunder i. Det kan komma att bli en väldigt lång dag. Men i morgon bär det av till sörmland och midsommar. Det blir grejer det!
Men jag fortsätter skriva så får vi se om någo hittar in. Hade glömt att jag gillar att skriva min väldigt djupa inlägg. Det är skönt att skriva och roligt om någon orkar läsa.
Idag är jag fromm som ett lamm. Haft två nätter med väldigt lite sömn. Jag fungerar ju inte riktigt då. Men i natt var jag mig själv igen. En annan talang är ju att jag är fantastisk på att sova. Tidigt och i princip var som helst. Ge mig ett golv bara så sover jag. Men dessa mardrömsnätter har inte varit som sådan. Jag har gått runt som en zombie på dagarna och försökt hålla ögonen öppna. Men när jag försökt sova så har inte inte gått. Illa. Hur håller sig folk med barn vid liv? Hur kan kroppen fungera efter tre timmars sömn tre månader i sträck. Jag önskar mig ungar som sover på nätterna, inga problem va?
Lite kaffe och frukost på detta så är jag tebax. Laddar inför att jobba i butik. En sån v ä l d i g t l å n g s a m butik med typ inga kunder i. Det kan komma att bli en väldigt lång dag. Men i morgon bär det av till sörmland och midsommar. Det blir grejer det!
För den som vill...
... kan ni läsa här igen. Måste erkänna att den/de tappra själar som gått in här och kollat är fantastiska. Något mästerbloggarska har jag då inte varit. Inte vet jag om jag kommer bli det igen men ett inlägg kanske för upp beroendet igen, vem vet.
Ja, jag heter fortfarande Fia. Inte har jag blivit äldre heller. Jag som varje dag kämpar för att nå 30, men det går segt. Eller så var det så att jag varje dag kämpar för att bli yngre. Jagar tillfället att få visa leg eller att någon säger att jag ser ut som 20. Herregud jag blir ju rädd för mig. Vilken bekräftelse, tänk att se ut som 21. Det finns ju inget viktigare än att bry sig om vad andra anser om hur gammal jag ser ut. Bimbo.
Antar att ironin sitter i. Den har bitit sig fast som en ashungrig igel och vägrar släppa taget. Men jag vet inte längre hur jag uttrycker mig utan att ha en touch av ironi. Ingen runt omkring förstår mig heller för den delen, om jag nu ska låta ironin vara.
Jag hatar fortfarande kyl, men nu är det inte mkt av den varan längre. Tack för det. Jag funderar dagligen på om jag inte är en afrikan som föddes i en vit kropp. Lite missplacerad. Funderar även på varför jag bor i ett kallt land när jag egentligen vill bo i ett varmt. Har så mkt att fundera över. Stora ting. Den fantastiska svenska sommaren är iaf här. Tänk idag höll jag på att somna på balkongen när jag solade. Sikken tur att jag inte gjorde det, för rätt som det är öppna sig himlen och inte bara regn öste ner utan även blixt och dunder. Jag hann in, klarade mig från oväder och jag hann konstatera att midsommar närmare sig. Typiskt sånt irriterande spring-in-och-ut midsommarväder. Sol. regn. Sol. Regn. Nu är det sol.
Jag huserar fortfarande i Stockholm, iaf en månad till. Min största hobby av dem alla är att flytta. Jag är expert på att inte spara på mig saker. Packa saker i kartongen, och inte att förglömma packa in i släpvagn. Är fortfarande mäkta stolt över mitt "tetrisande" från Kalmar-flytten. Alla har vi våra talanger. Flyttteknik är min. När jag nu som singleladie ska flytta igen, tar jag Örebro. Tillbaka till gnällbältet för att en gång för alla kanske bli klart med pluggandet.
Jag envisas fortfarande att plugga och jobba samtidigt. Hur har det gått innan?! Sådär, även denna gång. Den ena är förbannat roligare än det andra. Plugg är det andra. MEN en termin kvar och efter det *simsalabim* färdigpluggad. Det som återstår då är att hitta "det där drömjobbet" som har med min utbildning att göra. Hej ams.se . Jag har inga större krav för vad jag ska jobba med. Så länge det är stimulrande, givande, utvecklade, roligt, lagom svårt och gör mig rik och berömd. Sa jag utmanande? Mer än så kräver jag verkligen inte av mitt framtida arbete. Borde inte vara något större problem med tanke på mitt fantastiska cv och gedigna utbildning, som för den delen skiljer sig väldigt mkt från alla andra nyexade ekonomer som står och håller sin kandidat examen i handen och lika ivrig som jag vill ha ett utmanande jobb. Go Fia go.
Jag omger mig fortfarande av familj och vänner. Vänner med barn. Vänner med hus. Vänner utan hus och barn. Vänner med flicka. Vänner med pojke. Ja såna vanliga fina vänner som jag vill ha runt mig. Just de vänner med barn har inte ökat, men de har ökat antalet barn. De är duktiga och ligger i. Det enda jag ligger är efter. Iaf i barnafödande.
Jag har fortfarande inte börjat träna. Jag har däremot blivit mkt duktigare på att inmundiga öl. Inte de bästa av kombinationer, har jag hört. Träning är så att säga inte mitt bästa. Det finns bättre saker att göra än att träna. Fast jag vet innerst inne att jag har fel, om jag funderar en stund så vet jag att jag har fel. Vill ju inte erkänna det bara. Men en annan dag ska även jag ta tag i det. Jag biter fortfarande inte på naglarna, typ. Jag använder fortfarande inte nikotin, typ. Jag är fortfarande inte trött klockan tio och somnar i soffan, typ.
Jag är fortfarande blond. 170 cm lång. Lagom kroppsbyggnad, mjukare variant. Jag har fortfarande hälsan i behåll. Jag älskar fortfarande frukost, potatis, stora leenden och färgen svart. Jag önskar mig fortfarande ett MC-kort, en skitasnabb bil och ett hus precis vid en strand med vit sand och turkost vatten. Så jag kan väl säga att det är ungefär precis som när jag slutade blogga sist. Sikken tur va?!
Ja, jag heter fortfarande Fia. Inte har jag blivit äldre heller. Jag som varje dag kämpar för att nå 30, men det går segt. Eller så var det så att jag varje dag kämpar för att bli yngre. Jagar tillfället att få visa leg eller att någon säger att jag ser ut som 20. Herregud jag blir ju rädd för mig. Vilken bekräftelse, tänk att se ut som 21. Det finns ju inget viktigare än att bry sig om vad andra anser om hur gammal jag ser ut. Bimbo.
Antar att ironin sitter i. Den har bitit sig fast som en ashungrig igel och vägrar släppa taget. Men jag vet inte längre hur jag uttrycker mig utan att ha en touch av ironi. Ingen runt omkring förstår mig heller för den delen, om jag nu ska låta ironin vara.
Jag hatar fortfarande kyl, men nu är det inte mkt av den varan längre. Tack för det. Jag funderar dagligen på om jag inte är en afrikan som föddes i en vit kropp. Lite missplacerad. Funderar även på varför jag bor i ett kallt land när jag egentligen vill bo i ett varmt. Har så mkt att fundera över. Stora ting. Den fantastiska svenska sommaren är iaf här. Tänk idag höll jag på att somna på balkongen när jag solade. Sikken tur att jag inte gjorde det, för rätt som det är öppna sig himlen och inte bara regn öste ner utan även blixt och dunder. Jag hann in, klarade mig från oväder och jag hann konstatera att midsommar närmare sig. Typiskt sånt irriterande spring-in-och-ut midsommarväder. Sol. regn. Sol. Regn. Nu är det sol.
Jag huserar fortfarande i Stockholm, iaf en månad till. Min största hobby av dem alla är att flytta. Jag är expert på att inte spara på mig saker. Packa saker i kartongen, och inte att förglömma packa in i släpvagn. Är fortfarande mäkta stolt över mitt "tetrisande" från Kalmar-flytten. Alla har vi våra talanger. Flyttteknik är min. När jag nu som singleladie ska flytta igen, tar jag Örebro. Tillbaka till gnällbältet för att en gång för alla kanske bli klart med pluggandet.
Jag envisas fortfarande att plugga och jobba samtidigt. Hur har det gått innan?! Sådär, även denna gång. Den ena är förbannat roligare än det andra. Plugg är det andra. MEN en termin kvar och efter det *simsalabim* färdigpluggad. Det som återstår då är att hitta "det där drömjobbet" som har med min utbildning att göra. Hej ams.se . Jag har inga större krav för vad jag ska jobba med. Så länge det är stimulrande, givande, utvecklade, roligt, lagom svårt och gör mig rik och berömd. Sa jag utmanande? Mer än så kräver jag verkligen inte av mitt framtida arbete. Borde inte vara något större problem med tanke på mitt fantastiska cv och gedigna utbildning, som för den delen skiljer sig väldigt mkt från alla andra nyexade ekonomer som står och håller sin kandidat examen i handen och lika ivrig som jag vill ha ett utmanande jobb. Go Fia go.
Jag omger mig fortfarande av familj och vänner. Vänner med barn. Vänner med hus. Vänner utan hus och barn. Vänner med flicka. Vänner med pojke. Ja såna vanliga fina vänner som jag vill ha runt mig. Just de vänner med barn har inte ökat, men de har ökat antalet barn. De är duktiga och ligger i. Det enda jag ligger är efter. Iaf i barnafödande.
Jag har fortfarande inte börjat träna. Jag har däremot blivit mkt duktigare på att inmundiga öl. Inte de bästa av kombinationer, har jag hört. Träning är så att säga inte mitt bästa. Det finns bättre saker att göra än att träna. Fast jag vet innerst inne att jag har fel, om jag funderar en stund så vet jag att jag har fel. Vill ju inte erkänna det bara. Men en annan dag ska även jag ta tag i det. Jag biter fortfarande inte på naglarna, typ. Jag använder fortfarande inte nikotin, typ. Jag är fortfarande inte trött klockan tio och somnar i soffan, typ.
Jag är fortfarande blond. 170 cm lång. Lagom kroppsbyggnad, mjukare variant. Jag har fortfarande hälsan i behåll. Jag älskar fortfarande frukost, potatis, stora leenden och färgen svart. Jag önskar mig fortfarande ett MC-kort, en skitasnabb bil och ett hus precis vid en strand med vit sand och turkost vatten. Så jag kan väl säga att det är ungefär precis som när jag slutade blogga sist. Sikken tur va?!
