Vårpilsk... ja inte jag alltså!

Katterna har fått något jävla ryck och jamar konstant. Blä säger jag. Håller med Louise när hon konstaterar att "vi har lärt dom apport och nej, men inte tyst". Hur svårt ska det vara att bara jama en gång, inte femton på raken. Den lilla är värst. Hon kan sitta för sig själv i ett annat rum och stirra in i en vägg och skrika. Jag har provat olika metoder för att försöka tysta henne. Senaste varianten var att överrösta henne. Funkar inte. Har provat att ignorera henne funkar inte, det funkar däremot på Chelsea som mest "pratar" för att få uppmärksamhet. Håller jag käften då och stirrar stint på exempelvis tvn, så knäpper hon igen hon med.



Det värsta är ju att hon den lilla är så äckligt söt (kolla själv snett upp till vänster) plus att hon ser så roande osmart ut när hon öppnar sin lilla käft på vidgavel. Så jag vet inte, jag får väl ge upp. Det är lite svårt att bli arg på en varesle som inte pratar samma språk. Ibland önskar jag att de var barn då kunde de ju fått springa ärenden, städa eller leka ute om de nu var så rastlösa så att de skrek. De skulle ju dessutom fatta, förhoppningsvis, när jag sa till dom.

Grannen menade på att katthonor och blir lite, hur ska jag uttrycka mig, vårpilska (vilket jag då uppskattar att det är katter vi pratar om helt plötsligt, inte barn). Att henne små vrål är pga att hon helt enkelt är sugen på ett nummer. Detta alternativ tvinga både jag och Louise bort från våra näthinnor. Inte skulle väl våran lilla oskyldia sötnos vilja ut och "roa" sig. Nä det där vill jag inte tro på. Eller så får vi släppa ut henne, hon träffar den feta svarta katten som strycker runt knutarna, får sig ett nyp och sen är hon nöjd (och gravid). Eller?!

Har ju självklart googlat det, vad annars... "Katter är frihetstörstande djur och vill gärna ut och inspektera omgivningen" "Visas katter vägrar vara inne katter" "vissa katter är helt enkelt mer pratsamma" "överväg att ta en kull på katten" "skulle råda att kastrera katten" och d o m e n "katter som jamar konstant löper, och visar då att de är tillgängliga för hankatter"...

Nej jag tror nog att jag helt enkelt för lärar mig leva med det. Det är lite som med  L o u i s e,  hon pratar konstant och jag har lärt mig leva med det. Stänga av. Se men inte lyssna. Plocka ut väsntliga ord ur meningarna. (Hahahahaha! Jag är SÅ rolig) Så jag ska nog hitta ett sätt även med katterna.

Ciao!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0