Lille katt, lille katt, lilleee söte kaaatta!

Hopp om livet, jag börjar fatta!
Känns skönt!

Var ute och fotade igår, men min bittra sinnestämning hjälpte inte min kreativitet. Korten utomhus blev bara tråkiga och jag kom inte på några roliga motiv. Hela dan var bitter igår. Men som sagt nu känns det ljusare!
Fick några kort på den lilla katten igår. Den stora springer iväg när kameran kommer fram. Den lille är mer lättlurad, jag kastade en låtande liten boll i sängen och hon posar så fint för matte! Tänk om alla objekt var lika enkla, hoppas det funkar på människor sen när jag ska börja fota såna. Kasta en liten bulle och en unge posar fint för mig, jag kastar en hundrig och någon snäll tjej/kille posar (i don't know might work), jag kastar en öl och Louise posar fint, haha... Ska nog komma på lite knep!


Den sötaste lilla nosen. Pussvänlig...


Mitt i ett anfall.


En attack igen. Man har inte roligare än vad man gör sig, eller hur?!


Jag fick några bilder utomhus jag gillar, men inte vrål snygga. Bättre foton nästa gång!



Ja lite höst tecken har jag sett. Men det är nog det enda roliga med hösten, när löver blir gula och oranga. Jag går verkligen igång på färgskalan. Kan tycka att ett träde med grön, gul och röd/oranga löv är otroligt vackert. Men sen när det sen blir brunt och grått vill jag helst gå i ide...

Ikväll lir det nog plugg, för att koompensera igår. Det blev fota och bitterhet. Filmtitt med goda vänner. och sömn i soffan. Ikväll är jag tydligen själv ännu längre än vanligt, L ska iväg. Så vad ska jag skylla på i kväll då?! Ska nog komma på något, bortförklarare som jag är, ha!

Ciao!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0