Nu är hon här!
Sen igår kväll fick vi hämta hem det lilla monstret. Det blev ju inte riktigt som vi hade tänkt oss, då Chelsea resta ragg det förstå hon gjorde och har morrat sen dess. De båda fräser åt varandra. Chelsea attakerar med all sin kraft och den lilla är kaxig nog att fräsa tillbaka och höjer sin ooootroligt lilla lilla tass.
Clinton var iofs sjuk modigt igår. Hon hoppade ur kattburen, gick förbi surkärringen Chelsea fast att hon morrade och undersökte lyan.
Chelsea földe efter hela tiden. Svansen var stor och raggen hög, hahaha... så sur.
Hon är söt som socker och otroligt kaxig, kan ju inte bli bättre. Hennes teckning på ryggen är så fin. En blandning mellan röda och bruna nyanser och svart. Ska fota den någon gång, men det är inte så lätt när det konstant ska röras på sig. Det kändes så där igår när vi tog henne från sin mamma och syskon och så fick hon komma hit där det sitter världens surkärring och morrar. Som dessutom följer henne överallt... Men det lugnar nog ner sig hoppas jag.
Ciao!
Clinton var iofs sjuk modigt igår. Hon hoppade ur kattburen, gick förbi surkärringen Chelsea fast att hon morrade och undersökte lyan.
Chelsea földe efter hela tiden. Svansen var stor och raggen hög, hahaha... så sur.
Hon är söt som socker och otroligt kaxig, kan ju inte bli bättre. Hennes teckning på ryggen är så fin. En blandning mellan röda och bruna nyanser och svart. Ska fota den någon gång, men det är inte så lätt när det konstant ska röras på sig. Det kändes så där igår när vi tog henne från sin mamma och syskon och så fick hon komma hit där det sitter världens surkärring och morrar. Som dessutom följer henne överallt... Men det lugnar nog ner sig hoppas jag.
Ciao!
Kommentarer
Trackback
