Work it girl, I said wooork it girl!
En grej tycker jag är så bra med facebook, när jag hitter kort på mig SJÄLV! (Tackar Maria igen, vad hade jag gjort utan dina kort?!) Ser väl ganska proffsigt ut eller?!
Ciao!
Kreativiteten är igång igen!
Fast jag hoppas att jag presterat ordenligt och får godkänt!
Idag har jag min första eftermiddag på ett tag som jag inte behöver göra något alls. Och det har jag gjort också, eller inte gjort eller hur jag nu ska säga det. Jag har helt enkelt gjort ordning lite i badrummet som jag velat länge men inte haft tid till. Jag hämtade min utlånade symaskin och satt igång. Den blev klar, hissgardinen men jag ska finjustera lite. Någon gång. En annan dag. Iaf jag blev rätt nöjd och grannarna behöver inte se rakt ner i duschen!
Ja så här blev det! (Fint va Louise?!)
Louise och jag kommunicerar över nätet numera! Hon ser saker på bloggen innan hon kommer hem. Så är det när man har distanssamboende (det nya cicilståndet, haha)
Det är lilllördag och det rycker i öl tarmen. En öl eller två skulle ju slinka ner så bra idag. Hm, Louise vad tror du om en öl när du slutat?!
Annars rullar det på som vanligt här. Katterna och jobbiga, Louise jobbar och jag pluggar. I morgon kör Makrodelen igång. Här är det ingen rast och ingen ro. Men i denna kurs är det fyra små tentor inte en s t o r! Skönt värre!
Ciao!
Dålig, dåligare, dåligast...
See you on the other side of the t e n t a !
Ciao!
13 tim och 45 minuter...
Hade en mysig kväll igår med Jennifer och Lina. Det blev mat och vin, och en mild utgång. Hamnade på SÖderport med Lina, very nice! Uppe ned tuppen (om tuppen vaknar klockan nio.) Har hunnit plugga massor. Fick lite fika besök av kusin å man, och fick en present. Min födelsedag är lååång. Ett linsskydd till objektivet, innehöll presenten! Gött!!
Sen kommer Louise. Tur för henne!
Ciao!
Plats ett...
Fredagkvällen spenderades på Maxi, vid skrivbordet och i soffan. vslutade min kväll med att kolla på två avsnitt av lyxfruar i Hollywood. Förlåt mig, antar att ni fattat att jag inte gilar dem, men den ena är ju mer blåst än den andra. Blir mörkrädd. HAde jag varit kristen hade jag bett för dessa kvinnor. Jag förstår inte var de ska uttala sig som de gör... magiskt. Men jag har hittat ekvationen, mindre intelligent = mer lyckosökerska. Jag kan förstå att har man bott i USA i tio, femton år så är det lätt att tappa svenska språket, men man behöver ju inte bli helt tom i skallen för det, eller?! Eller var de det innan, antagligen?!
Ni fattar, jag gillar dem inte, men kan ju självklart inte låta bli att kolla på det eftersom jag vill bli lite upprörd och ittirerad över något som egentligen inte angår mig. Igår var en sån dag. Ska släppa lyxhororna, eller jag menar lyxFRUARNA, nu!
Jag har hunnit vara kreativ en gång under de senaste dagarna. Jag gick och köpte papper för utskrifter som man sen kan överföra till textil. Så kul! Nu vill jag bli kudddesigner med mina egna tryck. Jag vill så mkt så! Tänkte överraska Louise med ett örngott, med en av hennes favorit bilder som jag tagit. Riskerar överraksningen momentet genom att lägga ut bilderna här, men hon har nog fullt upp i Nyköping och hinner nog inte kolla min blogg. Hoppas jag, just denna gång iaf!
Jag älskar min nya skrivare! Jag fick ut ett a4 med min bild på. Sen behövs ett stycke textil och ett stryckjärn.
Efter att ha struckit och dona så blev det så här. I just lööööve it! Nu ska vi ha kuddar med mig på överallt! Kul va Louise?! Man ska väl välja de motiv man gillar mest, jag själv haha! Men testet blev något annant, min kedjebild!
Mysigt värre!
Idag ska jag hinna jobba lite. Forsätta plugga. Laga kyckling lasange (gillar du va Nathalie?!) och ha några timmar med flickorna Lina och Jennifer. Förhoppningsvis bara prata, äta och dricka lite rödvin... inget plugg alltså denna kväll/natt.
Lite tomt utan Lousie faktiskt. Hm, kan man ju inte tro när hon bara varit borta en lite stund. Men jag är van och bortskämd med hennes närhet och att hon finns tillgänglig. Jag unnar henne verkligen tid med sina vänner, men jag kommer bli glad när hon är hemma igen. Konstigt att sova utan att känna henne brevid mig. Katterna är tyvärr inget vidare stöd, de kloar på mig, jamar hela tiden och har ner blomkrukor. Nä, nog kommer Louise på första plats allt! Katterna får inte sova med mig heller, även om jag är själv, nix pix... inga håriga monster i mina säng. De har ju resten av lyan att speeda runt i på natten, de behöver inte förstöra min nattsömn genom att attakera mina ben under täcken, klarar mig utan det!
Tillbaka till skolan underbara värld. Snart är det över, tentorna alltså!
Ciao!
Killar, sluta klaga över era förkylningar...
Åh killar, ni klagar över att vara förkylda, testa att ha mens vett jag!
Försov mig, kom till skolan en halvtimma försent, satt still tio minuter. Sen fick jag något anfall av illamående, kallsvettningar och helt matt i kroppen. Fick lämna allt i förläsningsalen och befinna mig på en toastol och dricka vatten i tio minuter. det funkade inte att vara kavr i skolan, så jag fick ringa min kära sambo som mötte mig... Vetekudde, kärlek och te, sen var det bra igen. Jävla skit grej det där, lingonveckan.
Ciao!
Lille katt, lille katt, lilleee söte kaaatta!
Känns skönt!
Var ute och fotade igår, men min bittra sinnestämning hjälpte inte min kreativitet. Korten utomhus blev bara tråkiga och jag kom inte på några roliga motiv. Hela dan var bitter igår. Men som sagt nu känns det ljusare!
Fick några kort på den lilla katten igår. Den stora springer iväg när kameran kommer fram. Den lille är mer lättlurad, jag kastade en låtande liten boll i sängen och hon posar så fint för matte! Tänk om alla objekt var lika enkla, hoppas det funkar på människor sen när jag ska börja fota såna. Kasta en liten bulle och en unge posar fint för mig, jag kastar en hundrig och någon snäll tjej/kille posar (i don't know might work), jag kastar en öl och Louise posar fint, haha... Ska nog komma på lite knep!
Den sötaste lilla nosen. Pussvänlig...
Mitt i ett anfall.
En attack igen. Man har inte roligare än vad man gör sig, eller hur?!
Jag fick några bilder utomhus jag gillar, men inte vrål snygga. Bättre foton nästa gång!
Ja lite höst tecken har jag sett. Men det är nog det enda roliga med hösten, när löver blir gula och oranga. Jag går verkligen igång på färgskalan. Kan tycka att ett träde med grön, gul och röd/oranga löv är otroligt vackert. Men sen när det sen blir brunt och grått vill jag helst gå i ide...
Ikväll lir det nog plugg, för att koompensera igår. Det blev fota och bitterhet. Filmtitt med goda vänner. och sömn i soffan. Ikväll är jag tydligen själv ännu längre än vanligt, L ska iväg. Så vad ska jag skylla på i kväll då?! Ska nog komma på något, bortförklarare som jag är, ha!
Ciao!
Fula ankungen!
Tips på rolig läsning!
( http://www.newsmill.se/artikel/2009/09/16/jag-vill-bli-en-forebild-svenska-kvinnor ) Hahaha, läsa och garva!
Jag slutar inte förundras av Anna Anka, hon är så jäkla irriterande så hon blir förbannat intressant. Hon skriver att hon vill vara en förbild för svenska kvinnor och det genom att vinna skönhetstävlingar, ha lite mer driv än de andra brudarna i sverige, ta sig till USA för att sedan bli någonslags lyxhustru. Hon menar att i USA finns det ingen jantelag och kvinnor får vara kvinnor och män får vara män. Men jag vet inte om hon missat att det finns kvinnor som vill göra karriär på andra sätt än att "ragga" upp en rik karl eller leva på sitt utseende. Det finns ju kvinnor, tro det eller ej, som jobbar svin hårt på att faktiskt bli något mer än bara en utsida att visa upp. Hon tycker att det är skönt att komma till ett land där män vet hur de ska handskas med kvinnor, ja genom att ta allt det ekonomiska. För då får de en snygg kvinna med stil?!!
Ja vi råkar ju då vara raka motsatserna Anna och jag. Det kanske är därför jag irriterar mig så förbannat på henne... Jag blir helt häpen när jag läser det hon skriver. Var jag inte kapabel att arbeta, genom ett handikapp eller skada då skulle jag vara själaglad om någon "tog hand om det ekonomiska" dvs jag skulle ju inte kunna försörja mig själv. Men kära fru Anka är fullt kapabel att arbeta, men hon lever som en liten snyltare. Blä.
Hon menar även att det är stor uppståndelse kring att hon har en äldre man. "För går du inte i en hundaffär och ska köpa en hund valp, köper du en gammal eller en ung och söt?!" (Blev kanske inte ordagrant men något sånt skrev hon). Där erkänner hon ju själv att hon är köpt och av den anledningen för att hon ser bra ut, eller?! Kärleken, var är den då?!
När hon sen skriver att hon och hennes man skrattar hela vägen till banken och hon ska höja arvodet till nästa säsong av tv programmet hon medverkar i, för att det tagit på krafterna. Men stackars kvinna, hon måste ha det jobbigt. Hon menar att det är ju inte för pengarna hon gör programmet utan för att vara en bild för svenska kvinnor... SUCK!
Ja hon har då lyckats att irritera mig, någon förebild ser jag henne i n t e som. Snarare gör det mig ännu mer ivrig att plugga färdigt och ut i arbetslivet. Slita och kämpa för att ta mig ditt jag vill, i y r k e s l i v e t. Fan jag blir livrädd för kvinnor som henne. Eller inte för kvinnan i sig med för hur de tänker och lever, fy fan. Det finns så många förebilder i så fall i denna värld som jag tycker är mer värd denna uppmärksamhet som fru Anka får. Ensamstående föräldrar som jobbar, lever och förgyller sina barns tillvaro med de resurser som kan tillgås. Eller de som mot alla odds, klarar att ta hand om sig själva. Folk som kämpar för att ta sig dit de vill (vilket nu Ankan gjort enligt sig själv), utan att behöva tala om det för en hel nation, och tala om att de lever fel eller att de behandlar sina käreaste fel. Det är förebilder det!
Jag hoppas fortfarande att Anna Anka är ett skämt och att det visar sig att hon bara gör detta för att reta och irritera folk, mig har hon redan lyckats med!
Ska njuta vidare av att bli bildad oh sätta alla mina tentor i höst!
Ciao!
Lätt som en plätt eller som en fjäder!?
och en sån som bara lever en dag eller två...
Slut med kreativitetande, nationaleko kallar, juuu som vanligt.
Men det var kul en stund att fota lite :)
Tack jävla skit vädergudar.
Jag är inte bara bitter och ironisk, jag är även glad över min helg! Jag inser nu hur mycket mer man uppskattar varandra när man inte hinner ses. Så jag har haft en otoligt bra helg, trots större delar inslag av plugg. Det är en vecka kvar till min omtenta i Organisation och Ledarskap. Jag pluggade på den i helgen och det är otroligt intressant. Jag har bara kommit på att jag kan inte lära mig ALLT i den kursen eftersom jag lägger massor med tid på den här kursen jag har nu. SÅ sålla är mitt nya ord.
Vill ut och fota idag, när det är fint väder och löven blir röda/gula. Fast jag gillar inte hösten som årstid men jag utnyttjar mer än gärna de vyer man kan få!
Ska på yoga i kväll, undrar om gymkortet funkar eller om det har fått något slag "gymkortsrost-när-man-inte-dragit-kortet-på-ett-halvår". Det lär ju visa sig.
Ciao!
Piff och Puff, Musse Pigg, Kalle Anka och Anna Anka...
Piff och Puff hade i alla fall väldigt mysigt igår. Maten var jätte god och denna gång åt jag faktiskt lagom. Lammkorv var nog favoriten igår. Självklart blev det ett stopp på "Lilla Puben", vad vore en ute kväll om vi inte tog ett stopp där. Fick se en spya, inte min egen, på nära håll igår. Fan vad vidrigt det är. En kvinna som försökte hålla för men det sipprade mellan fingrarena, ägaren var mottligt irriterade...
Något som jag irriterar mig på eller har som en mkt dålig vana, eller vad jag ska kalla det. Det är att om jag träffar på en person med något som "sticker ut" i ansiktet. Något som kanske utmärker sig lite mer än annat i ansiktet, så får jag en kroppslig reaktion. Reaktionen blir kli. Kli,kli,kli. Jag kan inte hjälpa det, det bara börjar. Det hände en gång, som jag så väl kommer ihåg, för flera år sen att en kvinnlig kund hade väldigt mkt mustach. Jag såg, jag reagerade, jag kliade. Det är ju bara en sån grej som helst inte få hända. Eller?! antagligen så är det väl bara en tanke jag har och den som står mitt emot mig kanske inte alls tänker vare sig på att jag kliar mig som fan eller på att hon hade lite mer hår under näsan än vad jag har. Men känslan är att jag inte får klia. Kanske därför jag göra det. Det kan vara ärr, märken, hår, leverfläckar... ja allt möjligt. Så träffar ni mig och jag börjar klia mig i ansiktet så har ni uppenbarligen något i ansiktet som jag anser "sticker ut". Hahaha, nä det händer inte så fort någon har en liten leverfläck, men ibland så gör det bara det.
Någon som jag också irriterar mig å är denna Anna Anka som är i mediabruset just nu. Vaffan är det för en kvinna. Hon gör sitt liv till sin mans liv, jag har så svårt att förstå hur man kan leva som hon. Visst lyx och pengar skulle jag också vilja ha, men det får gå till en viss gräns. Jag skulle inte ge upp hela mitt egna liv, min personlighet och integritet för att vara en sidofigur av min make (maka i mitt fall). Självklart skulle jag stötta Louise in i det sista, men va fan Anna Anka är ju hjärntvättad. Hennes uttalanden gör ju inte henne smartare, hon så någon liknande; det är din plikt som kvinna att se till att din man är sexuellt tillfredställd annars för du skylla dig själv om han är otrogen. Jag menar, what?! Har hon ingen självrespekt?! Jag tycker det låter som våldtäkt... Eller det hon sa om att männen ska försörja sina fruar och barn, inte vara hemma och byta blöjor. Jaha, vilket århundrande lever hon på. Hon glömde nog att det finns en stor mängd kvinnor som faktiskt vill göra karriär, s j ä l v a inte genom ett känt namn tack vare sin man. De kvinnorna vill säkert ha barn och kombinera det med karriär, då måste ju partnen också "dona" hemma. Jag önskar att det till störst del är någon slags PR kupp, så att denna Anna egentligen inte lever på detta sätt. Hm, för mig låter det så overkligt, hennes namn blir ju dessutom lite seriefirgurs-aktigt, så det kanske bara är på låtsas... förhoppningsvis.
Ciao!
Minas, dinas, mamas och papas
Jag gick upp tidigt idag med, fast att det är lördag. Satte mig och började plugga. Jag är faktiskt lite nöjd med mig själv. Jag tänker fixa båda tentorna nu, men jag skulle behöva lite extra timmar på dygnet! Men nu är det så att det finns bara 24 och jag sover mer än gärna 8 av dem, vilket gör att de resterande 16 måste planeras nogrannt! Tänk om det kunde finnas lite verktyg eller förmågor att man verkligen kunde göra två eller fler saker samtidigt. Jag menar en fjärrkontroll eller så där man kunde spola fram den ena aktiviteten, pausa om man behövde i den andra. Eller en förmåga som faktiskt innebär att "ha många bollar i luften". Alltså kunna prata i telefon, diska, fika på stan och plugga samtidigt då skulle det ju bli mkt enklare att hinna ALLT!
Handsfree'n är ju en sån alldeles utmärkt uppfinning. Man kan prata och göra saker samtidigt. Man är ju effektiv av bara den. Men har inte alla kollat lite snett på folk som går och pratar och skrattar för sig själv, men så som tur är upptäcker man att "det var en handsfree den pratade i... Puh?!". Människan var inte skum, utan socialiserade bara. Jag upplevde detta för någon dag sen. Cyklade fram lite snyggt mot ett övergångsställe där en"mindre välklädd" man, med mjukisbyxorna lagom nerdragning för "skrevvisning", rufssigt och otvättat hår samt en skön doft av systembolaget, stod med sin cykel och pratade, för sig själv. Jag hade mina misstankar att "aha det är i en handsfree han pratar" men kom närmare, stannade på betryggande avstånd, och såg att det var med sig själv han pratade. Visst han kanske fick jätte bra svar, inte vet jag. Han skulle gärna åt samma håll som mig och cyklade så lite lagom precis i samma takt som jag, mumlandes. Jag kunde inte köra om just då och brevid ville jag inte köra. Dilemma! Jag har blivit lite smittade av någon i min närhet när det kommer till att akta mig för "folk som ser/luktar/är/beter sig lite annorlunda" än oss andra. Man vet ju inte vad för små utbrott de kan få. Men tills slut såg jag min chans och shit vad jag tog i för att komma om.
Igår behövde jag en paus ur allt pluggande. Min trevliga tidning "Foto" hade kommit, tack kära lille bror! Jag satt och bläddrade i den med en kopp te i handen. Plötsligt fylldes jag inte bara utav te utan och inspiration och känslan av att vilja vara lite kreativ. Jag tog min gamla cykel, utan lyse och bucklig cykelkorg, och min nya helt felfria kamera och tog sikte mot Stensö. Finare ställe i Kalmar finns nog inte. Jag/vi har en favvo brygga där det är jätte fint som jag tänkte föreviga. Det var bara att när jag kom dit stod en man och spejade ut över vattnet. Jag satte mig vid strand kanten och fotade lite stenar, men han stod där så länge att jag gav upp... Jag hittade däremot en annan brygga som jag hittade roliga detaljer att fota. Jag satt där en halvtimma, lika länge som mr jag-är-lite-halvskum-som-står-och-spejar stod på MIN brygga. (Sen försvann han. Jag funderar fortfarande varför han stod där, ångets över något? Skulle hem och skilja sig? Njöt av havlukten?! Nä jag vet som sagt inte) Folk gick förbi och kollade lite undrande på mig varför jag satt hop kurade och knäppte med kameran. Här är några av bilderna:
Det var riktigt kul och en skön paus från alla kurvor och grafer!
I kväll blir det middag, på stan. Vi ska till det berömda stället jag-äter-så-jag-blir-helt-galet-proppmätt, även kallat Mamas och Papas! Ska bli så mysigt! Vi hann faktiskt umgår en del igår, mkt babbel blir det när man inte ses så ofta!
Ciao!
Baktankar...
Plugg hela dan igår, så när jag kom hem kände jag att jag ville göra något annat. Så jag fick för mig att baka. Jag blev också vansinningt sugen på kyckling, potatis och god sås. Vilket jag lyckades med! Det tråkiga är bara att laga mat tills sig själv. Louise slutar alltid efter nio så middag äter jag själv, trist men det går... Iaf så är inte inspirationen den största när man lagar till sig själv, men igår då jäklar. Lousie köpte vaniljvisp till kakan, så till den fick jag sällskap, det blev gött!
Prova själva! In på recept.nu och sök på sockerkaka. Men mitt lilla knep, kanske inte bara är mitt knep, är att klyfta två små äpplen. Rulla den i mkt socker och mkt kanel. Sen lägger man ner den i sockerkakan innan den ska in i ugnen. Det kräver kanske tio minuter längre än vad det gör för en vanlig sockarkaka i ungnen, men det är det värt vill jag lova!
Ja nu har jag visst på "äppelgrejer" som jag kan. Vänta bara, vem vet det kanske dyker upp fler!
Lousie hade uppmärksammat att den 21 till 25 är det "äppeldagar" på Kalmar länsmuseum. Hon tycker jag ska gå, hm det ligger nog inte baktanke ( i dubbelmening) bakom det lilla engagemanget, ha!
När jag stod i köket igår kom jag på ett vissa saker bara försvinner. Har ni tänkt på det?! Vissa ting har nog skapts för att helt plötsligt bara var borta. Till exempel, matlådor, snoddar, pennor... Det är helt magiskt att när man verkligen behöver en penna finns det ingen alls, det känns som om det skulle krävas sån senilsnöre på pennor, iaf för mig.
Det är på ett sätt samma sak när man jobbar i butik. Man kan stå ensam i timmar och det kommer inte en enda kund, och sen är det som om alla känner för att komma samtidigt, då står man där och försöker hinna med alla innan de tröttnar och går... Klurigt det där..
Jag hade en sån skön morgon! Frukost, ihop med Louise, långpromenad ihop med Louise. Herregud vad vi hann ses! Igår hann vi till och med prata en stund över äppelkakan, inte varje dag! På ett sätt är jag glad att biljetterna var så pass dyra att vi inte ska till Nyköping, för jag har saknat att umgås med henne!
Fast först, Nationalekonomi såklart!
Ciao!
"Ordbajsare" eller bortförklarare?
Jag kom även på en annan nationalekonomiskt tanke (dvs får ett få en sak så får du ge upp en annan)! Förmågan "ordbajsare" har jag inte. Jag är inte den tjejen man sätter på uppdraget att mingla. Jag är då tjejen som gärna tittar på andra som minglar, jätte kul, men för 17 be inte mig prata med folk som jag inte känner. (Okej kunder är verkligen en annan sak, då befinner jag mig i en yrkesroll, helt annan femma.)
Jo det jag kom fram till är att kan du nu inte "ordbajsa" så måste ju man hitta en annan förmåga som kompenserar detta, jag har hittat den: "bortförklararen". Varför jag kom på detta är för att jag fick höra att en kompis "pratat" sig ur en blivande-böter-för-att-jag-inte-har-lysen-på-cykeln konversation med polisen. Hade jag hamnat i samma sits, vilken jag säkerligen blir för jag har varken fram eller bakljus, så vad gör jag då?! Helvete jag kan ju inte ta boten. Men där kommer mitt lilla handikapp in, jag skulle ju aldrig kunna prata mig ur situationen. Men om jag då övar upp, bortförklararen, vilket är ett drag närmare min personlighet så kanske jag klarar mig och "ordbajasargenen" kanske flyter med. Lyssna på detta, kan det funka:
-"Min cykel stod på stan över natten. Jag ställer ALRIG den på stan annars, för jag är oerhört rädd om den. Men någon Idiot har sparkat sönder den. Eller korgen fram är alldeles bucklig och någon har tagit bort lyset bak. (Min cykelkorg ÄR bucklig sen kanske 4 år ska tilläggas och lyset är verkligen borta sen obestämd tid). Sen har de antagligen sprakat framtill också för att jag kan inte få "den-där-mojängen-som-ska-snurra-på-framhjulet-och-ge-lyse" att fungera. Jag menar jag är ju ingen expert på att laga cyklar *fniss/flin/leende*" Jag vet inte men det borde ju funka.
Ni kan ju haja hur svårt jag har det då jag alltid måste förutse alla händelser som kan komma att inträffa, eftersom jag måste ha bortförklaringar till allt. Inte konstigt att jag inte hinner plugga när jag har miljoner av bortförklaringar att fixa.
Eller vad ska jag säga när jag, som jag gjorde tidigare, gick på handikapptoan?! Det var ingen där som "behövde den mer" än jag just då. Men tänk semariumet att det "står" en handikappade utanför och verkligen inte kan använda de andra toaletterna, vad säger man då?!
-"Öh, men sorry det var ingen när jag var tvungen att kissa... och de andra toaletterna var typ upptagna men denna var närmast" Funkar nog i n t e. Kanske ska testa det någongång på en handikappparkering. Polisen kommer och jag säger-"Men farbror blå, det stod ingen här som behövde den mer när jag kom kördande och är så otroligt lat att jag inte orkar åka lite längre bort för att parkera*blink blink*"
Nä jag har lite att öva på kan jag säga...
Tack vare kollektivtrafiken i Sverige kommer jag inte ta mig till Södermanland i helgen. Det blir till att studera och kanske till och med hinna umgås med Louise... ojoj hur ska det gå. En företeelse som inte ofta inträffar.
Ciao!
Kollektivtrafik???!
Fuck...
Sökes: propp till hål i hjärnan!
Jag är iofs mindre glad över mitt plugg. Jag fattar inte just nu. Skulle träffa Lina vid åtta, synd bara att jag inte ställt min klocka tillräckligt, mste välja veckadag för när klockan ska ring vilket jag tydligen glömt (hjälper föga om klockan ringer på tisdag eftersom det är onsadag idag) ordentligt så jag vaknade åtta. Panik. Men jag var på plats tjugo över, puh! Lina måste tro att jag är den mest förvirrade personen på jorden. Plus att nu bloggar jag istället för att läsa om produktionsmöjlighetskurvan och dess lutning.
Allt snurrar bara runt. Det kanske inte är tätt i min skalle, jag tror att jag har ett lite hål någonstans där saker och kunskaper sipprar ut. Alltså jag har fattat att det handlar om "att får att få en sak måste man ge upp en annan". Precis som i verkligeheten. Sitter jag och bloggar får jag mindre tid till att plugga, glasklart. Men sen när det ska börja blandas in en massa andra ord, begrepp och kruvor så vet jag inte riktigt vad jag ska tro och hur jag ska lära mig. Måste hitta en propp till hålet i hjärnan! Jag menar, vad mer kan jag blanda in i kombinationen plugg vs blogg. Jo kanske vad får jag ut mest av, bloggande/pluggande, jo det är ju då pluggandet. Eller?! En examen kan ta mig till nya arbeten, MEN om läsarantalet ökar som det gör nu så kanske jag blir den nya "BlondinFia", och då kan jag tjäna pengar på det med! Vilken nationaleknomistudent jag är *nööjd*!
Jag har sovit cirkus tio timmar inatt. Så trött är jag inte. Fan så skönt det var. Vi hade en trevligt/rolig/mättande upplevelse igår med tjejrna på jobbet. Herregud vad mätt jag var. När jag kom hem kollade jag nätet i tio minter sen la jag mig med kläder/smink i fosterställning i soffan och somnade. Jag kommer ihåg att Lousie tappert försökt prata med mig, gick nog inte så bra. Jag kommer ihåg en mening "älskling jag vet att du sover, men kan vi prata lite?". Stackars tjej, vi har inte sett på hela dagen och kommer hem till en sovande mig. Den som lyckas pratar med mig när jag sover/vaknar eller lyckas väcka mig när jag sover och få fram en konveration är bra. Jag blir så jävla sur när jag somnat till och sen måste vakna. Är det något jag är bra på då är det fan att sova! Stolt, nja...
Tillbaka till gårdagen och mättnadseffekten (kändes lite som ett natinalekonomiskt uttryck). Som ni trodde, ni som var med, så kommer jag mkt riktigt lägga ut bilderna jag tog. Så är det!
De tjusiga menyerna och Jennifer. De ihop rullade menyerna är skit snygga, men det gäller att hålla i dom när man ska beställa, tveckar men en sekund och lyfter armanra rullar de ihop igen. Även lite nationalekonomi här, snyggt eller praktiskt?!
Emily och Erika.
Självklart vill jag vara med på bild brevid bossen ;)
Vi saknade Kajsa, hon var sjukt som större delarna är av Sveriges befolkning nu. Jag tror inte att det vuxit ut någon knorr än, hon pratar inte grymtar, så det är nog inte svin influensan!
Jag tror att det blev lite "hets" mellan Emily och mig. Tapas är ju menat att ta fler rätter för att få en "huvudrätt", och nog tog vi ett par rätter. Herregud, jag tror nog att vi trodde lite mkt om oss själva. "Ska vi inte dela på en potatis iaf?!" "Jo lätt"... "Lite vitlökschampinjoner klarar vi väl" "Ja det gör vi ju"... Men det gjorde vi ju inte. Plus de "egna" rätterna som både Emily och jag tog, blev det lite safigt. Kanske därför jag toksomnade när jag kom hem, en annan slags matförgiftning.
Nog om mat och andra roligheter, tillbaka till böckernas värld!
Ciao!
som om jag vore elva och skulle skämmas...
Nu sitter jag här på bibloiteket. Pluggade järnet igår, satt och skrev ner en massa antreckningar från föreläsningarna, kul nja lagom. Men det har gett mig ett hum om kursen, det är däremot kul! Gissa vem jag har med mig till bibblan?! Jo tröjan med röda paljettläppar på. Inte så, har-med-den-i-handväskan, utan på mig. Jag kände så här att ska jag nu ha kvar tröjan så måste jag bli vän med den. Alltså vem vill inte vara vän med stora röda läppar?! Nej jag menar det... Fast jag har ändrat mig och känner mig inte så snygg. Känslan är lite som när jag en gång för VÄLDIGT länge sen hade sett tjejer som hade jeansen ner stoppade i stövlar. Jag tyckte det var asschysst och lånade mammas stövlar till skolan. På den tiden skulle man ha färgade jeans och jag misstänker att det var de cerica jeansen som tjänst gjorde den dagen. När jag åkte hemmifrån kände jag mig snygg, så som de tjejer jag sett. Men ju längre dagen gick, desto mer skämdes jag. Fy fan vad jag tyckte det var pinsamt att gå in till stan från skolan där mamma skull plocka upp oss. Det kändes som om alla kollade på mig. Dessutom så "klapprade" stövlarna så det hördes på lååångt håll att jag kom. Den kombinationen prydde aldrig min kropp igen. Det kanske inte "muntröjan" göra heller... Alla andra har liksom vanligt kläder på sig här på biblioteket, inte jag. Jag har nämligen läppar på tröjan... SUCK, känns som om jag är elva och har kätt ut mig.
Apropå min tröja så kunde jag inte låta bli att kommentera den kommentar jag fick på en modeblogg ( http://mode.solomag.se/2009/09/hotellet-inte-hotellet/ ). Hon som skrev bloggen höll på mig! Jag skrev att jag var lite partiskt i frågan efter som jag är tjejen med paljettmunnar på tröjan. Hon svarade att:
"Ja, du passade verkligen grymt bra i dina och om det gör dig ännu gladare kan jag tala om att min kompis Anna tyckte precis som jag! Du är jättesnygg i dina glasögon!"
Kul tycke jag. Ska nog annama min granna tröja och göra den till mig, på riktigt. Eller fast inte, skäms känslan är tillbka. Eller var det glasögonen det satt i?!
Bilder börjar ploppa upp på facebook nu. Kul kul! Har laddat ner en del redan. Jag hoppas att jag kommer få några bilder från nära vi manekängede (hur stavs det?!). Hade varit kul att se hur jag såg ut när jag stapplade fram där på catwalken.
Jag och vinnaren Erik.
Jonathan och Maria (som jag snott bilderna från)
Renee och Alexandra!
Stefan (han slapp i alla fall pappeljotterna, men fick rosa hår) och Lisa.
Therese, snyggfrilla och Marion en riktigt färgklick som hade rosa hår från början.
Det var ett gäng pappiljotter, de gjorde huvudet ungrfär dubbelt så tungt. Men det hindrade inte från att göra catwalk övning inte. De var lite förseningar i schemat, så jag blev fixad i sista sekund. Men som Renee sa: "Ju senare vi blir fixade, desto snyggare håller sig smink och hår!"
Idag blir det middag med mina kära kollegor. Det ska bli grymt kul och gott, vi ska nämligen till mamas och papas! Louise och jag var där en gång och blev lite kära i det stället. De har så mkt got mat, kan ju rekommenderas om någon har vägarna förbi Kalmar!
Nähä, tillbaka till formler och beteckningar!
Ciao!
Gula faran är tydligen farlig på riktigt...
När vi starade bilen igår lät den ungefär som en stor amerikarnare eller en sportbil med något större motor än vad vår lilla Ford Ka har. Det hade kanske varit coolt att ha en bil som låter mkt, men inte när bilen är i storlek som en skokartong. Så, kul med avgasrör som är av. Jag har hört att det kan vara bra att ha ett sådant fungerande. Bilmecken sa att om man kör för mkt, kan det ta elda. Öh, livsarligt bil. Det "rinner" ut "heta" avgaser under motorn som kan fatta elda i fall det är läckage på oljen. Så gulan faran fick just nu en annan betydelse. Vi får väl se hur det går med det!
*R.I.P* ?! Eller?!
Har inte fått fler bilder från galan än, hade varit kul att kunna lägga ut fler. Men det kommer, hoppas jag!
Ciao!
Kärlek och kommentarer!
Efter lite tågåkade kom vi hem till monster ett och två. Kusin och man var kattvakter och katterna verkade nöjda,om man nu kan se det på en katt, ha! I alla fall, kolla vad som väntade hemma! Kärlek!
Axel och jag!
Tack gulliga Nathalie! Louise fick också ett kort med henne och Axel! SÅ snällt!
Nu ska jag kolla runt på alla mina nya facebookkompisar sen i går.
Kolla denna länk som jag fick, läs kommentarerna under:
http://mode.solomag.se/2009/09/hotellet-inte-hotellet/ (Vet inte hur man gör så det blir en länk men ni kan ju klippa och klistra!!)
Ciao!
Ingen vinst, men så nöjd ändå!
Hela dagen gick till för att fixas, stajlas, dricka vatten och äta frukt. Vi hade mkt tid att bara sitta och prata och lära känna varandra. Min utgångspunkt var detta:
När jag fick se min kläder höll jag på att trilla baklänges. Jag hade sett alla andra kläder och tyckte att de blev riktigt snygga. Inser i efterhand att stylisten gick på min ord som hon fick i ett mail, ajaj... Hon gav mig ett par korallfärgade sneakers, tights med "läder"bitar framtill, en stor tröja grå med röda läppar på, ett rött armband. Jag tänkte ska jag gå catwalk för första gången och se ut SÅ?! Men när jag fick på mig allt och de fixade det största "knullruffset" någonsin och tokröda läppar så blev jag nöjd. Har bara ett kort änså länge. Jag hoppas att en av tjejerna vars pojkvän fotade shown ska lägga ut lite bilder på facebook, då kan jag visa fler! Men här har ni mig:
Vi fick lite träning på catwalken. Alla gick varsin gång och sen alla tillsammans, vi klarade det galant trots att vi var amatörer. Sen var det en del fotografering. Och en hel del väntan, på bättre tider. Men det kändes som om dagen gick så snabbt. Det var verkligen ett stört skönt gäng och vi hade så kul ihop. Vi alla klickade, hur ofta händer det när jag puttar ihop tio personer som inte känner varandra. Vi lyckades i alla fall.
(hittade lite bilder på facebook!!)
Catwalken och alla stolar, det var en del folk som kollade. Dessutom stod folk runt omkring också!!
När vi alla sitter för att bli utfrågade... Lite mörkt men jag sitter nästan längst ner i högra hörnet!
En bild hann Louise ta på mig... Var tydligen lite för snabb att vända tyckte hon, haha!
När själva showen drog igång så var jag faktiskt inte så nervös, mest peppad. Bra musik, en presentationsfilm där alla vi presenterades. Sen gick vi, var faktiskt as kul. Sen fick vi sitta och svara på lite frågor från konfressiären. Lite överläggande av juryn och sen utsåg de vinnaren. Det blev Erik, GRATTIS! Tvåa Therese och trea Marion.
Stylisten hade verkligen lyckats med alla olika outfits. Alla kände sig bekväma och som om stylitsen hittat "dom" i kläderna. Jag hoppas verkligen få en massa kort att visa. Louise stod precis framför catwalken och såg allt, coolt!
De var otroligt generösa. Specsavers. De bjöd på allt. Resa, boende, mat och även drinkbiljetter till kvällen! Tänk om man hade det så varje helg, gratis weekends runt om i Sveige, eller ja varför inte utomland med. Kanske ska fundera på min karriär, vad kan man ha för jobb för att få ha det så här!?
Jag är glad och nöjd över dagen och önskar Erik lycka till i London!
Ciao!
Med sikte på modellkontrakt???
Haha jajemen! Nu har man varit med i KalmarPosten också. Inte illa pinkat som min mamma hade sagt. Ser bra rund och go ut så de ska nog gå bra. Själv klart är jag mycket snyggare i verkligenheten än på bild. Den bilden är iofs snyggare än den jag tävlade med på nätet. Tjejen brevid vann den lokala tävling ihop med en annan kille. Så jag har tydligen sikte på modellkontrakt. Haha!
Jag är så jävla skit N E R V Ö S vill jag bara säga. Men det löser sig nog i morgon, för då är det över!
Fick schemat idag över morgondagen, ser fullspäckat ut. Allt är planerat i minut under själva galan. Skönt med Louise i publiken måste jag säga. HOn lär direkt se om jag är bekväm eller håller på att skita på mig. Förhoppningsvis kommer inte det lysa igenom till de andra. Vi får väl se!
Nu jobb, sen fortsätta plugga. Kan ju medge att jag inte riktigt fattade allt på seminariet idag, men jag ska sätta tentan om två och en halv vecka, det är mitt mål. Å mål sätter man ju för att de ska uppfyllas!
Ciao!
Huslig och "dumpad"
Recept
Du behöver:
- En kastrull
- En spis
- Lagom många äpplen, skalade i biter
- Lagom mycket socker
- Lagom mycket kanel
Låt kokas till allt blivit en enda röra, simsalla bim "äppelkräm"! Serveas varm eller kall med lite mjölk, fungerar både till frukost och mellanmål. Se så huslig jag är!
Husligheten kommer över gå till svårigheter. Jösses vad kursen inte är lätt just nu. Jag läst både på engelska och svenska igår, skrev ner det jag läste, strök över, ritade grafer... Men det säger inte "klick" jag vet inte hur jag ska göra för att få detta in i mitt huvud.
Förövrigt försov jag mig i morse. Det värsta som finns att stressa satan på morogonen. Men jag blev bara en halvtimma sen. Suck. Jag vaknade dessutom ur en dröm där Louise gjorde slut. Jag försökte pussa lite extra på henne i morse för att se att hon inte var i "göra-slut-humöret" men hon var inte kontaktbar. Inte nog med att jag kom försent jag blev "dumpad" också, hårt...
Finalen närmar sig. Jag har inte några tågbiljetter än bara, ett litet problem när de biljetterna ska ta mig till Stockholm. Har mailet fröken någonting på specsavers och hon skulle återkomma med biljetter idag. Har fortfarande inte sett något. Blir lite nervös när jag tänker på det, men det blir nog bra. Det är ju inte så att jag ska tävla mot folk som redan ÄR modeller, utan vi alla är ju amatörer. Hahah, fy fan fatta om jag skulle hamna med folk som visste hur det hela gick till, catwalken var som deras badrumsmatta där de gick varje dag och kunde alla vinnande poser. Då skulle jag nog gå därifrån, kanske skulle dricka någon stark vätska och bli blixt sjuk. Detta räcker för mig!
Jaja, som Louise säger "allt löser sig", får väl lita på henne...
Ciao!
Någon timma senare...
Kolla vad gott det ser ut med massa kanel! En helt spontant tagen bild *flinar*
Glasklart, eller suddigt?! Det kan variera.
Nu står det still... är just nu i en-dags-faser i plugget. Ena dagen, glasklart andra dagen inte lite mer suddigt. Idag är en suddig dag. Den mumliga föreläsningen gav ingeting. Lina och jag försökte tappert att på efter middagen lösa några grupp uppgifter, men det gick inte. Vi stirrade på samma grafer och text i en och en halv timma. Jag fick i alla fall min bok idag, så nu kan jag genomföra min aktion på biblioteket mot den mysteriska bokkonkurrenten.
Just nu är det så att jag skulle behöva fler timmar på dygnet. Men den känslan är inget jag ogillar, utan jag känner att jag har mer kontroll på saker och ting när det går i ett. Plugg och jobb omvart annat. Jag var till och med ute och gick igår vilket jag inte gjort när jag har hur mycket tid som helst. Kan väl känna att sambon jag har, ser jag visserligen ytterst lite. En snabb stund på morogn, 3 minuter cirka, när jag väcker henne (vilket är något av det bästa jag vet för hon är aldrig så SÖT som när hon precis vaknar, K Ä R L E K) och sen ses vi i soffan hängandes väldigt trötta på varsitt armstöd. Men det är kul, vi båda har fullt upp med saker vi tycker är kul. Det går bra för henne på jobbet och jag gillar min skola, alltså allt för något bra! Ni kan ju tro att jag längtar tills i helgen efter allt ståhej med att visa glasögon, för då ska vi bo på hotell!! Å på lördagen ska vi umgås med nära och kära, kan inte bli bättre!
När jag cyklade hem idag slog det mig att vi redan bott i Kalmar ett år. Jag kommer ihåg förra hösten som om det var igår. Allt cyklade runt i Kalmar och allt fotande. Det var det vi gjorde, känns det som om. Vi har inte alls lika mkt kort på oss nu *skrattar*, men man gör ju så gott det går. Just nu hade det ju varit kul om vi hann ta ett kort på oss tillsammans, de stunderna är ju inte så ofta vi är på samma ställe.
Kanske ska dra mitt strå till stacken idag, lite tvätt och komponera lite mat. Vette 17 vad jag ska hitta på, men kanske något gott med kyckling, grafer, tomat och siffror. Vi får se vad jag kokar ihop, haha!
Ciao!
Ryck i dörrarna på tjej toan...
Kräftskivan blev riktigt lyckade, jag hade så kul. Det var mkt folk och alla verkade trivas. Vi kolade matchen och en massa kräftor, trot eller ej så serverades det kräftor. Pressenigarna (hur det nu stavas) gjorde en bra insats, för självklart så regnade det. Jag hade stor nytta för mina gummistövlar ialla fall när jag klättarde upp och ner på stegen för att sätta upp presseningarna. Det var iofs varierade kommentarer om dem, men jag är glad för dem, ha! Vi gick ut till "Vallen", kan inte riktigt förstå allt ståhej kring det stället, en vanlig krog med vanligt onyktert folk.
Smått stirrig av att bli fotad, karin är fotografen:)
Jag tycker att vi svenskar är så bra på att stå i kö. Det är nog en av de grundpelare vi får när vi uppfostras här. Jag skulla gå och kissa på "Vallen" och hamnade i kö. Det var någon tjej innan mig. Vi stod snällt och väntade på de fyra toaletterna som, vi tyckte i alla fall, lyste rött från låsknappen. Jag babblade lite med tjejerna bakom mig i kön, det gamla vanligt "ja det tar ju så lång tid för tjejer när de ska på toa" "jag tar minsann inte lika lång tid på mig". Lite så på-toan-på-krogen-prat, plus att de påtalade att jag tydligen blödde på mitt finger och blodat ner min vita skjorta, fuck. Iaf en toa blev ledig och det var min tur... När jag kom ut (självklart efter endast 1 och en halv minut) så går en av alla tjejer i kön och ryker i dörren på de två toaletterna längst bort, ÖPPNA. Det var ingen där, å snälla som vi var innan så stod vi bara där och väntade på att någon icke-kissnödig tjej skulle komma ut. Så går det när man är för snäll i toa kön. Så jag uppmanare er nu att "Ryck i dörrarna på tjej toan"!!
Tillbaka i skolan är det fart igen. Lina, mina nya pluggkompis och jag började i morse med vårt grupparbete. Vid tolv hade vi lektion med den lilla rumänska farbrorn. Denna gång hade de lyckats få tag på en föreläsningssal som inte rymde hela kursens deltagare. Plus att det fanns ingen mik, så det rumänska mummlet som brukar störmma ut i högtalarna hördes inte alla. Han börjar högt och tydligt läsa från powepoint slidesen, men det mynnade alltid ut i mummel. Ingen hörde och det var varmt och han läser bara rakt från bilderna. Så både jag och Lina valde att gå hem och läsa själv i stället. Förhoppningsvis som kommer min röst eka lite högre i mitt huvud än vad hans gjorde.
I kväll blir det säljmöte på Albrekts! Det är alltid kl med lite personalmöten för då hinner man träffa alla. Eftersom vi alltsom oftast jobbar själva hinnar men knappt träffa de andra. Vi får väl se vad bossen lärt sig när hon varit på sin konferanser...
Så var det med det!
Ciao!
Jag ska flytta dit vattnet är turkost...
Okej okej det är verkligen höst nu. Jag har försökt att ignorara denna årstid men nu har det gått så långt att tom jag erkänner att hösten kommit. Det sjuka är att jag fortfarande går och väntar på att sommaren ska komma igång. Men det fick jag ingen i år. Är så beviken på svensksommar, SUCK!
Vi satt på en uteservering igår, Jennifer och jag. Hade jätte kul, drack massa öl, fick sällskap av Lousie och Johan, fortsatte dricka öl... en skit kul kväll helt enkelt! Jennifer stackarn, som aldrig träffat Johan innan, blev kvällen mobboffer, hahah.. Hm kärlek! Johan hamnade även han lite i den fållan. Har lovat att hitta ett nytt offer inför kvällen. Ska försöka hålla mig.
Igår, eller i natt när vi kom hem, badade vi med en ny badbomd! Vattnet blev alldeles turkosblått, och då kände jag att "jag ska flytta dit vattnet är turkost". Det lät som en boktitel! Men det vill jag verkligen, jag vill bo där det är varmt och soligt och sanden är vit och vattnet turkost. Jag vet inte var det är men jag ska hitta det stället.
Nu sitter jag inte där vattnet är turkost, nu sitter jag på jobbet och har min kafferast. Jobbar en stund till, sen blir det kräftskiva i höstkvällen. Hur ska det gå, det är ju vansinnigt kallt ute...
Ciao!
Yeeay, derivering och grafer!
Jag är så glad att jag hittat denna kurs som jag läser nu. N A T I O N A L E K O N O M I! Härligt härligt... Jag skulle kommit på det tidigare och sluppit läsa flummiga saker som etik och hälsofrämjande åtgärder. Denna kurs som jag läser nu fattar jag direkt, medans de andra tog bra många plugg timmar innan jag fick in det. Jag är så nöjd för idag fick vi derviera!! Mmmm, det var sånt men höll på med i matte c och d. Jag stirrade mig blind på talen men med lite hjälp så satt deriveringen igen! Nu har jag mina uppgifter som består av räkna och tänka till, mina grafer och diagram, i'm in heaven! Ja alla är vi olika...
Igår höll jag på att först döda någon och sen dö själv. Jag höll på att cykla på en hund. Jag såg nosen nästan inne i mina ekrar i hjulet. Jag slängde ur mig något tantlikt "johhooauau" och hon med hunden svarade med samma fras. Jag blev lite chockade så jag cyklade bara iväg, när jag kom en bit kom jag på att jag kanske borde stannat och frågat hur det gick, men då var det lite sent. Sen skulle jag handla eller något, det regnade så jag tog bilen och framrutan var igenimmad. Jag skulle lite snyggt sväng ut på en väg som korsar vår, o simsallabim så satt jag och bilen nästan i en sten mur. Ingen skada skedd men hjärtklappning fick jag. Har inte miljoner med pengar på banken till att köpa nya bil i fall den skulle gå sönder, det var det där med csn igen. De gör mig inte rik kan jag säga.
I morgon ska det bli kräftskiva i trädgården. Jag har inget med själva planeringen att göra men klockan sex så kommer det folk hit iaf, jag vet inte hur många eller vilka men det lär ju visa sig i morgon! Det är Louise och hennes kollega som fixar detta.
Iaf nu ska jag åka och jobba. Vem vet vad som händer idag på min arbetsplats.
Ciao!
Jag är en pluggponny... ett motiv om något!
Smart som jag var så tog jag cykeln idag, smart drag av mig. Det är inte ofta jag känner mig bättre som cyklist än som bilförare men idag var det gött att vara cyklist ska ni tro! Glider över vid "grön gubbe", fick lite friskluft i min rassliga sjuklungor, snirklar mig in på alla genvägar (lite av mitt favvo ord och lite av en filosofi i mitt liv "Genvägar") och slidar in på cykelparkeringen som är PRECIS utanför dörren in till bibblan, det kändes fint! Jo genvägar är viktigt för mig, jag försöker med allt jag göra vara så effektiv som möjligt. Så genvägar, snabbare sätt att räkna pengar vid stängning, diska, duscha, klappa katten, ha sex (hahaha okej inte det då...)... Ni fattar. Allt ska gå så enkelt som möjligt. och tillfredställningen är stor när jag nu hittar detta nya sätt eller nya väg som gjorde min dag lite effektivare. Jag tror frugan blev lite fundersam när jag kom hem och berättade stolt att jag hittat en cykelväg från jobb och hem som inte var ett enda rödljus på! -" Eh jaha vad bra" eller så blev svaret. Förstårligt om man inte har samma behov får jag kalla det av effektivitet. Men rödljus tar tid och du kan ju inte riktit styra cykelturen själv. Min största fiende i Kalmar måste jag då utnämna järnvägen till. Fan, den går mitt genom city. Jag bor på ena sidan och skola/jobb på andra. Å nej jag har inte börjar, kanske skulle det föresten, studerat tågtidtabellen för att se när jag kan åka till jobb/skola. MEN, hahaha, jag vet att det är ett tåg ganska nära 13,00 som jag gärna hinner cykla innan bommarna går ner. Lite knäpp, underlig, med mkt ideer, jag?! Har funderat på det länge jag med. Har kommit fram till att det finns ingen botemedel, sorry :)
Igår hände mycket. Jag kom bland annat på att jag har det mesta... som man kan bli retad för. Jag är nybliven glasögonorm. Jätte bra motiv för en mobbare. Jag är plugghäst, jag kanske inte de som sitter dagar och nätter, men en liten plugghäst, så en pluggponny är jag. Kolla, motiv igen! Sen har vi det mest tacksamma för folk att anmärka på, jag är blond. Ja menar hur många berättar blondinhistorier för en brunett eller lite skrattande tittar på en med blicken fattade-du-detta-blonidie... nix ett motiv igen. Sist men inte minst, jag har ju gått och blivit lebb/flata/homo... Herregud jag är ju som en helt bok av motiv för att bli retad. Ja det kanske är så att jag tagit på mig alla dessa egenskaper på senare år, blond har jag alltid varit. (Förutom två gångar när jag i någon förvirrat ögonblick färgade håret brun, bah!) Ja sånt här funderar jag på om dagarna, det kanske inte är så konstigt att jag är förkyld lite då och då, kroppen orkar väl inte putta ut all skit, haha!
Apropå min brillor, jag hade den igår på jobbet. Det gick bra, jag ser lite sämre faktiskt med dem. Inte just i glasen men den är ju en satans båge i vägen. Plus att jag kom mig själv trycka upp brillorna där mitt mellan ögonen, as nördigt. Ni vet rätta till brillorna med typ tummen eller valfritt finger på "pinnarna" mellan ögonen. Jag tycker det ser lika illa ut som att peta sig i näsan. Iaf, jag hade en man som kund igår, han var väldigt prat glad och berättade om sin utländska vänner som ville ha saker med svenska "tre kronor" på. Han berättade att jag åkte till Stockholm för att köpa dessa och så vidare. Jag såg bara honom från sidan hela tiden, men jag kände att han kände en viss connection till mig. Gissa vad som hände när jag helt plötsligt, efter att ha gått iväg för att hämta en miniräknare tror jag, stod mitt mot honom! Vi hade lika dana brillor, hahahah! Hans var nog lite äldre än min men ändå... dödskul! Han kanske tyckte att vi hade något gemensamt, det hade vi ju, och ville prata.
Någon annan jag pratade med var en viss Emma. Emma är inte så intelligent alls. Jag blev mkt arg när jag pratade med denna Emma. Emma du är trög ville jag säga men det var lite svårt. Denna Emma är nämligen Telenors elektroniska/digitala sekreterare. Satan så jobbig och trög hon var. Jag skrev "vill avsluta internet i mobilen", Emma svarade "jag har lite problem att läsa så få ord, jag kan se att du vill avsluta något, skriv lite mer utförligt". Jag vet att jag har en förmåga att slänga ur mig många ord på lite kort tid, det kan bli så att folk inte hör, men i skrift??! Så jag skrev mer utförligt, ingen novell men ändå fler ord. Nähä då kunde fröken Emma inte läsa så många ord... Efter ett tag så gav jag upp Emma, jag tror att jag får gå in och prata med pojkarna-bratt i Telenor butiken istället. De ska nog förstå mig när jag formulerar meningar, annars får väl de med tala om ifall jag använder för många ord *flinar*.
okej nu ska jag lägga min kreativitet på att studera, ni vet pluggponny som man är!
Ciaaao!
Tänder och klor...
(Bilden har ingenting med innehållet i texten att göra, lite "Bullen" stil, "Flickan i filmen har inte skrivit brevet")
Gooo morgon go morgon, eller jag vet inte om det är en god morgon. Kom till biblioteket utan pengar till kaffe, inget snus eftersom jag försöker sluta, snurrat runt alla kvarteren vid bibblan för att hitta parkering till gula faran, ont i halsen och ett av mina två annars ganska felfria ögon. Jag tyckte mig vara bland de första här i byggnaden och tänkte att jag minsann skulle kunna få boken och kioskvältaren "Principles of Microeconomics". Det kan ju verka som en bok inte så många strider för att få ha en onsdags morgon. Det skulle dessutom finnas två. MEN så var ju inte fallet alls... Så nu blev jag tvungen kände jag att beställa den på nätet, jag kan ju inte komma varje morgon och inte hinna först till bestsellern "princslkjdlfj of microeckakbkj". Blev nu tvungen att börja tänka i Csns budgetjargong angående student liiteratur, s u c k!
Men jag valde att se detta som en ljus dag. "Man ska se ljust på saker" och kom därför fram till, eftersom jag inte hade pengar till kaffe så kommer mina tänder inte bli gulare. Jag kanske kan slippa gå till tandläkaren ytterliggare i sex år, var nämligen där sista gången när jag var 19, å alla som läst bloggen innan och känner mig vet att jag är 25. De som då läste matte i skolan kan snabbt räkna ut att jag inte träffat en tandläkare på sex år. De som kan lite om vår tandläkarvård i Sverige vet kanske också att när man fyllt 19 så börjar man betala för tandläkarbesök, så då kan alla kalkylera fram att jag inte varit där för att det kanske kostar lite mkt. Men i alla fall eftersom jag inte snusar numera så sparar vi in på min hälsa och på ekomonin (det krävs kanske inte Dr. i Microeconomi för att räkna ut de). Å anledningen till att jag fick lägga en kvart på att se kvarteren kring biblioteket är ju för att jag och min tjej faktiskt har RÅD att ha en bil, dvs ganska lyxigt för en student. Så nu känns det ju mkt bättre och jag kan faktiskt plugga ändå, eftersom jag har ett härligt kompendium på 80 sidor som ska räknas igenom! Det kan ju inte bli bättre... Jag har dessutom anteckningar till cirkar 14 föreläsningar som jag kan sätta tänderna (de fina utan tandläkarvård), så nog har jag att göra allt!
I eftermiddag ska jag jobba ett par timmar. Jag skrev in mitt schema igår i almanackan, eller snarare mina två scheman. Plugget och jobbet, det kommer ytterst sällan krocka. Vissa fall kommer skolan vinna battlet om mig och vissa gånger kommer skolan sätta klorna i mig och ha mig där. Det är så jag ser det, när jag har mkt att gör så är det snarare en kamp mellan olika ställen om att få ha just mig där, tänker man så blir det ju roligare att stressa mellan. (Nu tänker jag inte så alls och kommer antagligen bli lite stressade då och då, men det lät ju bra!)
Mycket pladder och lite lite verkstad, därför ska jag nu sätta igång med någon lite viktigare än att skriva strunt i min blogg, dvs min studier. Som förövrigt kommer ge mig ett jobb med bra lön så att jag kan gå till tandläkaren, så alla mammor, pappor, mostrar och andra oroliga "Mina tänder kommer få sig en omgång, så fort jag blivit VD för ett företag, så DON'T WORRY"
Cioa!
(När jag skrev rubriken till detta, det gjorde jag sist, det är därför det kommer en liten parantes här. Iaf så när jag skrev klor kom jag på att jag har ju slutat bita på naglarna! Det är ju bra! Men det är lite samma som snusandet, jag kan liksom inte lova på heder och samvete att jag aldrig aldrig mer kommer att bita... Louise gillar dem, nu kan jag klia henne på ryggen, inte bara toucha ryggen med fingerstumpar, haha)
(Nu är parantesen slut...)
Denna bild har inte heller med texten att gör, tycker bara att den är cool! Okej, plugga var det ;)
Maffia och budgetar?!
Jag fick användning för mina nya brills idag, jag satt och kollade på Power point presentationen och reflekterade över att ena hörnan var suddig.. -"HA HA", tänkte jag och plockade fram mit lilla glasögonfodral och krängde på mig mina nya fina brillor! Fungerade ju så bra.
En liten farbror, som enligt mig såg ut som en seriefigur ur en maffia serie, men rumänskt ursprung ska hålla i kursen. Han hade en trivsamt men svår röst. Eller det var snarare hans svenska som var lite svår ibland... Hn försökte skämta fler talet gånger men lyckades mest så där med det. Jag tror ingen hörde. Han hade en mörk blå kostym och en sån fin liten servett vikt i fickan på bröstet, en röd! Han hade en stor maffiosisk ölmage, så jag tror nog att han doktorerat i det ena och det andra... (pistolskjutning, "tvinga fram svar kursen", utpressningsexamnen och lite annat står nog på hans CV)
Min konstiga sjukdom som jag hade igår, har tydligen gått över. Jag var sjukt dålig igår. Hela huvudet bankade och kändes ihåligt, jag kände inte att jag hade feber, men termometern talade om att jag hade det, plus att mina fötter var vansinnigt kalla... Louise kom hem som en räddande ängel med soppa, för jag hade inte ork att göra någonting. Jag var varm och ledsen, grät lite och somnade i Louise knä, det var tydligen det som behövdes för idag mår jag helt ok, visst lite lite ont i halsen, men det är ytterst lite. Hungrig är jag som en galning, så jag är nog inte så sjuk. Det hela kan ha lite med att jag försöker sluta snusa... Kroppen blir väl inte fullt normal då antar jag. Jag skrev FÖRSÖKER, inte lovar på heder och samvete att jag slutar nu och för all framtid, jag försöker.
Men jag sitter fortfarande i skolan, måste skriva ut en bunt med papper och sen dra förbi biblioteket för att se om man kan låna kurslitteraturen, vore ju skönt att slippa lägga ut 500 :- på det. Jag vet inte hur ekonomerna på Csn räknar när de lägger ut månadsbudgeten för oss studenter, vi har nog inte samma referensramar gällande shopping och levnadsstandard.
Ciao!
Jag lånade en bild av Stina, hihi... Lika som bär påstår hon?!