En vecka senare...
Ja en vecka senare har jag ju hunnit en del! Hängt i Nyköping vilket var en blandning mellan barn och bar.
Jag träffade något av det sötaste jag sett på länge (om jag tar bort mig själv från listan, haha): Axel. Det var de gulligaste 54 centimeter jag träffat på länge! Han var en riktigt motionär, precis som sina föräldrar. Han rörde både armar och ben konstant, jag förstår int ehur han orkar, men det bådar ju gott inför framtiden! Kanske han springer ett par mil med pappa om ett par år! Jag blir lika facinerad varje gång jag håller en bäbis. Deras perfekta små fötter, händer och öron. De som ju ut som "våra" bara att de är i miniatyr. Men jag vill tillägga att min "frihet" utan barn lockar så mkt mer än att skaffa egna. Tror jag ska hålla mig i 12 år till, sen får vi se.
Min andra barn upplevelse var ett ett-års kalas. Lilla Limpan blev ett när vi var där och vi var bjudna på kalas. Det var en del andra barn där, jätte söta allihopa! MEN mitt enkla liv utan smått är så mkt mer tilltalande...
Självklart blev det en del krogbesök. Mat på fik@, öl på puben, mat på Forsen, öl på Tellus. Ja herregud att jag ska alltid ser ut som ett utskitet päron när jag åker från Nyköping. Trött och mörka ringar under ögonen, gärna lite lagom bakis på fem-timmars-bussresan hem! Jag skulle kunna ta den som ett ålderstecken, men jag vet att Lousie också är trött efter våra trippar hem, SÅ jag vet inte vad jag ska skylla på... Kanske för att jag inte annamatt "varannan vatten"?!
Jag hann även med en trevlig middag hos paret Skånbeck/Jonsson. Alltid lika lättsamt och trevligt! Å så fick jag träffa Tore såklart! Till och med Lousie förstod hur söt han är nu!
Studierna är i full gång nu. Känns kul att komma igång med det som faktiskt är av mitt intresse. Mycket att läsa, många föreläsningar och grupparbteten. Nu börjar det kännas som om jag faktiskt pluggar heltid! Så ligger det till!
Ciao!
Jag träffade något av det sötaste jag sett på länge (om jag tar bort mig själv från listan, haha): Axel. Det var de gulligaste 54 centimeter jag träffat på länge! Han var en riktigt motionär, precis som sina föräldrar. Han rörde både armar och ben konstant, jag förstår int ehur han orkar, men det bådar ju gott inför framtiden! Kanske han springer ett par mil med pappa om ett par år! Jag blir lika facinerad varje gång jag håller en bäbis. Deras perfekta små fötter, händer och öron. De som ju ut som "våra" bara att de är i miniatyr. Men jag vill tillägga att min "frihet" utan barn lockar så mkt mer än att skaffa egna. Tror jag ska hålla mig i 12 år till, sen får vi se.
Min andra barn upplevelse var ett ett-års kalas. Lilla Limpan blev ett när vi var där och vi var bjudna på kalas. Det var en del andra barn där, jätte söta allihopa! MEN mitt enkla liv utan smått är så mkt mer tilltalande...
Självklart blev det en del krogbesök. Mat på fik@, öl på puben, mat på Forsen, öl på Tellus. Ja herregud att jag ska alltid ser ut som ett utskitet päron när jag åker från Nyköping. Trött och mörka ringar under ögonen, gärna lite lagom bakis på fem-timmars-bussresan hem! Jag skulle kunna ta den som ett ålderstecken, men jag vet att Lousie också är trött efter våra trippar hem, SÅ jag vet inte vad jag ska skylla på... Kanske för att jag inte annamatt "varannan vatten"?!
Jag hann även med en trevlig middag hos paret Skånbeck/Jonsson. Alltid lika lättsamt och trevligt! Å så fick jag träffa Tore såklart! Till och med Lousie förstod hur söt han är nu!
Studierna är i full gång nu. Känns kul att komma igång med det som faktiskt är av mitt intresse. Mycket att läsa, många föreläsningar och grupparbteten. Nu börjar det kännas som om jag faktiskt pluggar heltid! Så ligger det till!
Ciao!
Kommentarer
Trackback
