f i a - h e t e r - j a g

Varje "slag i magen" eller varje steg bakom beskräftar bara min lilla tes över att jag inte kan plugga. Det kan låta bittret och som någon slags möjlighet till försök till sympati. Men det handlar det inte om. Jag blir bara så satans besviken när det bli omtenta på omtenta... Jag gjorde dagen macro tenta två gånger, dvs de antal du får göra på en och samma gång. Men jag klarade de inte...

Jag sitter i ett omtenta träsk som håller på att snart stå mig över huvudet. Jag är ändå en normalbegåvad brud som brukar ha något innanför pannbenet men i detta fall så är det tamefan otroligt vad saker inte fastnar. Eller så fattar jag inte formuleringarna. Blir jag inget stort efter dessa år av studier så vette fan vad jag tar mig till. Jag kommer ju kunna dessa kurser utan och innan efter min examen, det är en sak som är säker.

Men ändå har jag inte känslan av att ge upp. Hade det varit för några år sedan hade jag garanterat gett upp.. Men nu jag vet inte vad som hänt men jag vill inte ge upp. De enda som skulle kunna stoppa mig nu att fortsätta plugga heltid och ta examen när jag har planerat är CSN. Vilket jag förstår då de faktsikt kräver att eleverna presterar. Det värsta är att jag vet att jag lägger ner tid på detta men det syns då fan inte på tentorna. Jag sitter inte många stunder hemma utan att plugga. Visst två dagar ledig när jag träffade pappa och farfar men då satt jag ju på söndagen och läste och räkna och höll på.

Ni som läser min blogg är tappra! Detta börjar bli någon slags sida för bitterhet och gnäll! Jag är glad att några läser min blogg med jämna mellanrum! Det uppskattar jag!

.: /BitterBritta