f i a - h e t e r - j a g

Jag vet inte vad det är med mig men jag är inne i en period där inte mycket känns kul. Okej, mitt liv med Louise å babiChelsea är great! Visst är det roligare i skolan nu, jag har tagit det hela på fullaste allvar och sitter på biblioteket varje dag och pluggar, försöker se det som en sysselsättning. Jag undviker att sitta hemma med datorn och böcker för att det ska kännas som om jag är ledig någon gång. Men jag känner att det finns en massa tid över, jag vill att mina dagar ska vara fyllda. Nu blir det liksom massor med tid framför tv för att jag väntar på sällskap, att Louise slutar. Å jobbar hon inte så finns det inte alltför mycket att göra, speicellt eftersom jag aldrig kommer på saker att göra som är gratis. Promenader kan man gå! Tjoho, men det har vi gjort i mängder innan. Jag skulle vilja ha en hobby, ett jobb och hinna plugga. Hinna umgås och resa med Louise och umgås med vänner. Åka och hälsa på familjen. Men just nu känns det som det saknas en massa av dessa delar. Jag vet inte vad jag ska göra för att få det som jag vill ha det. Samtidigt som när jag jobbade, försökte plugga, åkte runt till mina kompisar/syskon i Sverige och bodde i Nyköping där jag har flertalet vänner var jag inte heller nöjd. Nä då saknades något annat, någon att dela allt med. När nu hon dök upp så borde jag ju fyllt allt men du passar vi ju även på att flytta bort från alla vi kände, haha.

Att leva i nuet och ta vara på det som är just nu är ju inte min grej riktigt. Jag har även lite svårt att se framåt dvs två resor utomlands. Jag har jobb i sommar, ska bo i förhoppningsvis en av Sveriges mysigaste sommarstäder. Att jag faktiskt känner några fler i denna stad som jag skulle kunna umgås med, är tydligen inte något jag tänker på heller. Att jag är kär och har den bästa fästmön man kan tänka sig. Ja lätt är det att klaga och tycka bra synd om sig själv. Sen att jag hade en skit kul helg och att det tamefan är vår här nere är tydligen inget jag tagit in i mitt gnäll.

När jag känner mig lite nere brukar jag kolla på gamla kort! Eller så gamla är de inte eftersom det är sen i höstas cirkus. Louise och jag har en förmåga att alltid ta ett antal kort på oss själv. ofta blir det några väldigt fina. Kolla in själva, jag ser bra glad ut:


Något ovanligt med kortet är väl Lojsans keps, det är ett minne blott numera tror jag, haha...
Så med dessa leenden lämnar jag nu bloggen och skriver vidare på mitt arbete om Försäkringskassan!
Ciao!